I detta fall är det jag som är läraren. Vågor i all ära, men när man inte själv fönat dem på fyra år känner jag mig en aning rostig och behöver själv träna. Säg nu inte det till vår fina elev som litar till hundra procent på läraren som hedan(?) efter kommer i smyg ta hem en docka att träna på....

Jag håller på att vänja mig vid mitt nya hem. Detta är en process och just nu är det köksmaskinerna det handlar om. Åh, jag vill så gärna att köket ska vara min bästa vän och allt sånt! I detta nu vill jag passa på att erkänna att jag är en person som blir stressad av att steka både typ pyttipanna och ägg samtidigt, det blir helt enkelt för mycket;) inte nog med att jag redan har rört till det för mig genom att ha två stekpannor på spisen samtidigt så börjar det nu även att pipa. Piip piip hör man och man ska springa runt för att lokalisera vad ljudet kommer ifrån, oj kylen var inte helt stängd. Efter en stund hör jag det igen, piip piip, nu är det diskmaskinen som vill skylta om dess existens, eller snarare att disken är klar. Efter en stund så spiller jag vatten på spisen och då funkar ju inte knapparna längre, herregud skriker jag som sakta men säkert ser hur ägget förfars, en trasa hämtas för att torka upp eländet och då stängs allt av. -Faan! Vänta tills knapparna torkar någorlunda för att sedan sätta på allt igen och Phuu.... Ska man vänja sig? Eller kommer knapparna och maskinerna vänja sig efter mig?

...vad jag är dålig på att höra av mig! Jag vill vara bra, men vart finner man tiden?? Flytten gick hyfsat smidigt så nu bor vi i ett kaos där finnarna har tagit över mitt liv, men nästa vecka mina fina, då då har vi ett badrum!!!!